Smålandsstövare

Smålandsstövaren är en av fyra svenska stövarraser och bär på ett arv som sträcker sig tillbaka till stormaktstiden, då officerare förde hem stövare från Tyskland, Polen och Baltikum. Dessa hundar blandades med allmogens spetsar och fick med tiden en bred arbetsroll — de drev räv och hare, ställde älg, skällade på ekorre och skogshöns, markerade utter och apporterade. En riktig allround-jägare med andra ord.

Den ras vi känner idag renavlades av friherre Fredrik J. von Essen på Strömsberg utanför Jönköping. Som förebild använde han hundar som löjtnant Gustaf Gyllensvärd hade avlat fram i Lammhult nära Växjö — dessa betraktades som den äkta gamla smålandsstövaren. SKK godkände rasen 1921 och stamboken slöts 1953.

Till utseendet är smålandsstövaren kompakt och kvadratisk i kroppsformen med ett trekantigt huvud. Det som verkligen sticker ut är det naturliga stubbsvansanlaget — rasen föds alltså med kort svans, ingen kupering krävs. Pälsen är korthårig med grova täckhår och tät underull, och färgsättningen är distinkt: svart grundfärg med gulröda markeringar på ansiktets sidor, en fläck ovanför varje öga, undersidan av extremiteterna och en fläck mellan framtassarna.

SKK-rankingen på plats 151 i Sverige säger en del om rasens nischstatus — det här är ingen soffhund som syns i varje hundpark. Smålandsstövaren är en jaktras med krav på meriter från jaktprov för drivande hund för att ens kunna bli utställningschampion. Det är en hund som faktiskt behöver jobba, inte bara existera.