Chinese crested dog

Chinese crested dog är en av de mest omedelbart igenkännbara hundraserna som finns — och det beror inte minst på att den faktiskt kan se ut på två helt olika sätt. I samma kull kan det födas både nakna ungar och fullpälsade, och båda varianterna är lika korrekta enligt rasstandarden. Den nakna varianten, ofta kallad just nakenhunden, är inte helt kal: hjässa, öron, svans och tassar pryds av päls, medan kroppen ska kännas slät mot handen. Den pälsförsedda varianten kallas powder puff och har hår över hela kroppen — och en intressant egenhet är att majoriteten av alla puffar ändrar färg minst en gång under livet. Många som föds mörka bleks med åren.

Rasens historia är lång och vindlande. Hårlösa hundar beskrivs i kinesisk litteratur redan från 1400-talet, och de fördes med handelsskepp runt om i världen som en sorts levande handelsvara. Naturvetaren Robert Plot beskrev rasen redan 1686 i The Natural History of Staffordshire, och den dyker till och med upp i ett religiöst motiv av den nederländske målaren Gerard David, verksam på 1400–1500-talet. Trots det tidiga intresset i Storbritannien — där rasen visades på hundutställningar från 1860-talet — dröjde det till 1965 innan den återinfördes och en rasklubb bildades. Återintroduktionen kom från USA, där en stambok förts sedan 1930-talet.

Som sällskapshund är Chinese crested dog tillgiven, lekfull och gladlynt, med en tydlig flockkänsla. Den trivs nära sina människor. Mot okända kan den vara reserverad, särskilt den nakna varianten. Rasen är lyhörd men kan vara envis, och kräver konsekvent uppfostran för att fungera väl. Motionsbehovet är måttligt — regelbundna promenader och rastning utan koppel räcker långt — men rasen kan också trivas med agility och lydnad om motivationen hålls uppe.

Enligt rasstandarden är mankhöjden 28–33 cm för hanen och 23–30 cm för tiken, med en maxvikt på 5,5 kg. Normal livslängd uppges till 12–15 år. Rasen rankas som nummer 183 hos SKK, vilket gör den till ett ovanligt val i Sverige — men ett val med karaktär.