Tamaskan

Tamaskanen ser ut som om vargen klev rakt ut ur skogen och bestämde sig för att flytta in i vardagsrummet. Det är precis det som var meningen. Rasen skapades i Finland med ett enda tydligt mål: ta fram en hund som är så varglik som möjligt till utseendet, men med ett temperament som faktiskt fungerar i en familj.

Historien börjar inte i Finland utan i USA, varifrån fem slädhundar av oklar härkomst importerades till Storbritannien i början av 1980-talet. Dessa hundar korsades med siberian husky, alaskan malamute och tysk schäferhund — och sannolikt med ytterligare raser med varglikt utseende. Det var stökiga år med nästan obefintlig registrering och kontroll, vilket skapade grogrund för fusk och inavel.

Det var uppfödaren Lynn Hardey som till slut tröttnade. Hon krävde striktare hälsotester, bland annat för höft- och ögonproblem, men möttes av motstånd inom de befintliga rasorganisationerna. När hon dessutom upptäckte att stamtavlor manipulerats systematiskt för att dölja inavel, drog hon slutsatsen att rasen behövde ett helt nytt kapitel. 2004 reste hon till Finland för att hämta hem hundar av okänd slädhundstyp och bredda genpoolen. Två år senare, 2006, flyttade hon dit permanent och grundade i februari samma år The Tamaskan Dog Register — och rasen fick sitt namn.

Tamaskanen är alltså en ung ras med en turbulent bakgrund, och den är ännu inte erkänd av Svenska Kennelklubben. I Sverige hamnar den på plats 241 i SKK:s rankningslista, vilket speglar att den fortfarande är ovanlig här.

Hanarna blir 63–71 cm i mankhöjd och väger 41–45 kg. Tikarna är något mindre, 61–66 cm och 23–38 kg. En sak att ha i bakhuvudet: tamaskanen mognar sent och når full mental mognad först vid tre till fyra års ålder. Den som väljer en tamaskan väljer alltså en hund som är valp i huvudet ganska länge.