Chow chow

Chow chow är en av de mest särpräglade hundraserna som finns — och det vet den om. Med sitt lejonlika utseende, blåsvarta tunga och djupa, eftertänksamma blick utstrålar den en värdighet som få andra raser kan matcha. Rasen tillhör FCI-grupp 5 (Spetsar och urhundar), har kinesiskt ursprung och hamnar på plats 119 i SKK:s popularitetsranking i Sverige — inte en masskonsumtionsras, alltså, utan ett val för den som verkligen söker något utöver det vanliga.

Historien är imponerande lång. På en relief från Handynastin, 200-talet fvt, syns en chow chow-liknande hund avbildad som jakthund. Enligt en vanlig teori härstammar rasen från de så kallade Fo-hundarna, som hölls som tempelhundar i Kina fram tills Konfucius inflytande förändrade samhällsstrukturen på 400-talet fvt. Den polare pälskvaliteten tyder på att rasen under lång tid hölls av nomader i Manchuriet och Inre Mongoliet, där den användes som draghund och klövjehund. De första exemplaren nådde Storbritannien runt 1780 med ostindiefarare som handlade i Kanton (Guangzhou), och naturforskaren Gilbert White beskrev dem redan 1789. 1828 ställdes rasen ut på London Zoo som 'the Wild Dog of China'. Den brittiska rasklubben bildades 1895 och en rasstandard skrevs — och rasen har inte förändrats nämnvärt sedan dess.

Temperamentsmässigt är chow chow självständig, lugn och djupt lojal mot sin familj, men reserverad mot främlingar. Den är ingen skällhund som larmar i tid och otid, utan en respektingivande vakthund som agerar med omdöme. Rasen trivs inte med stress och förbehåller sig gärna en stunds eftertanke innan den handlar — ett drag som kräver tålamod och förståelse från ägarens sida. Den fungerar väl med barn, andra hundar och husdjur, men barn behöver lära sig att hantera hunden varsamt. Chow chow passar lika bra i lägenhet som på landet, förutsatt att ägaren respekterar rasens behov av lugn och integritet.