Amerikansk bulldogg

Den amerikanska bulldoggen är ingen liten soffhund som råkat få ett tufft namn. Det här är en stor, kraftfull ras av doggtyp som väger mellan 25 och 60 kilo och mäter 50 till 71 centimeter i mankhöjd — en variation som säger en hel del om hur bred rasen faktiskt är. Ursprunget är USA, men spåren leder längre bak: troligen delar den samma rötter som den engelska bulldoggen, via Old English Bulldog. På den europeiska kontinenten räknas boxern som en nära släkting.

Den amerikanska södern formade rasen till vad den är. Där gick vildsvin och nötkreatur lösa över enorm, svårframkomlig terräng där stängsel var en omöjlighet. Bulldoggen var lösningen — ett djur som kunde driva, fånga och bita sig fast i ett djurs mule, kind eller hals och hålla kvar oavsett hur hårt bytet kämpade emot. Det var inte sport, det var lantbruk. Rasen användes också som vakthund på gårdar och plantager, en roll som höll den relevant långt efter att boskapsdriften moderniserades.

Historiskt sett har rasen en mörkare sida: bull-baiting, alltså organiserade kamper mot tjurar, björnar och andra djur, var vanligt förekommande. När England förbjöd dessa tävlingar 1835 minskade bulldoggarna drastiskt på den brittiska ön. Många exporterades till Amerika, där de smälte samman med en redan befintlig bulldoggstam. De korsningar med terrierblod som gjordes för att skapa mer aggressiva kamphundar ledde istället till helt andra raser — bullterrier, staffordshire bullterrier och amerikansk pitbullterrier har alla sina rötter i den röran.

I dag delas den amerikanska bulldoggen in i flera typer: Classic (även kallad Bully eller Johnsson), Standard (Scott eller Performance) och Old Southern White. En hund med blandad härstamning kallas Hybrid och bedöms i utställningsringen efter den standard den bäst uppfyller. Den stora variationen mellan individer är alltså inte ett misstag — den är inbyggd i rasens historia. I Sverige är rasen relativt ovanlig med en SKK-ranking på 212.