Affenpinscher

Affenpinschern ser ut som en liten apa med attityd — och det är precis vad namnet lovar. På tyska betyder 'affe' just apa, och med det platta ansiktet och det busiga uttrycket är det svårt att argumentera mot den jämförelsen. Rasen kommer från Tyskland och har en historia som sträcker sig åtminstone till 1700-talet, då ett brev från 1720 beskriver en hund som till utseende och temperament stämmer väl överens med dagens affenpinscher.

Från början var det här ingen prydnadshund — affenpinschern jobbade för sitt uppehälle som råttfångare och musjägare inomhus. Det var faktiskt en man från Lübeck som enligt äldre berättelser var den förste att systematiskt avla fram rasen, med målet att ta fram en liten, effektiv inomhushund. Flera generationer av medveten avel och korsningar med andra raser krävdes innan man var nöjd med resultatet. Rasen registrerades officiellt i Tyskland 1879, då som en långhårig variant av dvärgpinschern. Det dröjde till en hundutställning i Berlin 1896 innan de två separerades och affenpinschern fick sitt eget namn.

Historien är inte utan dramatik. Runt sekelskiftet 1800/1900 hade rasen blivit populär som just den damhund man ursprungligen ville undvika, vilket ledde till degeneration. Korsningar med dvärgschnauzer gjordes för att återställa vitaliteten. Efter andra världskriget var situationen ännu allvarligare — rasen var närapå utdöd och räddades delvis genom avel med griffon bruxellois, en ras man tror att affenpinschern redan från början är besläktad med.

I Sverige rankas rasen på plats 84 hos SKK, vilket gör den till ett relativt ovanligt val — något som faktiskt kan tilltala den som inte vill ha samma hund som alla andra på promenaden.

Temperamentsmässigt är affenpinschern tillgiven och trogen sin ägare, aktiv och sportig, och enligt Wikipedia både vaken och orädd. Den är lätt att fostra och lära sig saker, men kom ihåg att det finns ett envist och egensinnigt drag där som kräver motivation och stimulans snarare än mekanisk repetition. Det här är en hund som vill ha ett syfte — även om det numera handlar om att charma familjen snarare än att jaga råttor.