Hundavel: Regler om kullar 2025 + Komplett guide för nybörjare

En tik får enligt Jordbruksverkets regler från 2025 ta maximalt fem valpkullar under sin livstid. Mellan kullarna krävs tillräcklig vila – minst 12 månaders vila efter två kullar inom en 12-månadersperiod. Tiken måste vara minst 18 månader gammal vid första parning och får inte paras efter 10 års ålder. Dessa regler är satta för att skydda tikens hälsa och säkerställa en etisk hundavel i Sverige.

Vad är hundavel? – Guide för nybörjare

Hundavel är processen att planera, genomföra och hantera parning mellan hundar med målet att producera valpar med önskvärda egenskaper. För dig som överväger att bli uppfödare är det avgörande att förstå både lagkrav och etiska aspekter innan du börjar. Enligt SKK:s statistik från mars 2025 registreras årligen cirka 50 000 valpar i Sverige, vilket visar på branschens omfattning.

Grundläggande begrepp inom hundavel

För nybörjare är terminologin inom hundavel ofta förvirrande. Här är de viktigaste begreppen du behöver känna till:

• Avelsvärde: En bedömning av hundens genetiska kvalitet för avel
• Linjeavel: Parning mellan hundar med gemensamma anor för att förstärka specifika egenskaper
• Kennelnamn: Ett registrerat namn för din uppfödningsverksamhet
• Hanhundsägaredeklaration: Dokument som bekräftar parningen
• Registreringsbevis: Officiell dokumentation av valpens härstamning

Vem får bedriva hundavel i Sverige?

I Sverige har vi relativt strikta regler för vem som får bedriva hundavel. För att kunna registrera valpar hos Svenska Kennelklubben (SKK) måste du uppfylla flera krav:

• Ha giltigt medlemskap i SKK-ansluten rasklubb eller länsklubb
• Följa SKK:s grundregler och uppfödaretiska riktlinjer
• För professionell avel (fler än 3 kullar per år) krävs tillstånd från Länsstyrelsen
• Genomgå SKK:s uppfödarutbildning (rekommenderas starkt)

SKK:s uppfödarkurs uppdaterades 2025 med nya riktlinjer kring genetisk diversitet och hållbar avel, vilket gör den ännu mer värdefull för nya uppfödare.

Första stegen för nya uppfödare

Att föda upp sin första valpkull kräver noggrann planering. Här är en tidslinje över de viktigaste stegen:

1. 6-12 månader före planerad parning: Genomför rasspecifika hälsotester och screening
2. 3-6 månader före: Välj lämplig hanhund baserat på genetisk kompatibilitet
3. 2 månader före: Säkerställ att tikens vaccinationer är uppdaterade
4. Löpperioden: Planera parning runt dag 11-13 i tikens löp
5. Efter parning: Kontakta veterinär för dräktighetsundersökning (dag 28-30)
6. 1 månad före valpning: Förbereda valpningsutrymme och nödvändig utrustning

För optimal start, överväg att gå med i en regional uppfödarklubb där du kan få mentorskap från erfarna uppfödare inom din ras.

Hur många kullar får en tik ha enligt lagen?

Antalet kullar en tik får ha i Sverige regleras av flera olika instanser med Jordbruksverket som främsta tillsynsmyndighet. Dessa regler uppdaterades senast i januari 2025 för att ytterligare stärka djurskyddet.

Jordbruksverkets regler 2025

Enligt Jordbruksverkets föreskrifter som uppdaterades 2025 gäller följande begränsningar:

• Maximalt 5 valpkullar under tikens livstid
• Tiken måste vara minst 18 månader vid första parning
• Ingen avel får ske efter att tiken fyllt 10 år
• Efter två kullar inom 12 månader krävs minst 12 månaders vila
• För tikar över 7 år krävs särskilt veterinärintyg före parning

Dessa regler är inte bara rekommendationer utan lagstadgade krav som alla uppfödare måste följa. Brott mot dessa regler kan leda till böter eller i allvarliga fall förbud att hålla djur.

Svenska Kennelklubbens kompletterande riktlinjer

Svenska Kennelklubben har ytterligare riktlinjer som kompletterar Jordbruksverkets regler. Enligt SKK:s grundregler uppdaterade 2025 gäller även:

• Rasspecifika hälsoprogram måste följas innan avel
• Veterinärundersökning av tiken rekommenderas före varje parning
• Särskilda regler för vissa raser med kända hälsoproblem
• Parningskombinationer med för hög inavelsgrad (över 6,25%) avråds

För medlemmar i SKK är dessa regler bindande, och brott mot dem kan leda till disciplinära åtgärder inom organisationen.

Internationella jämförelser

Sveriges regler för hundavel är bland de striktaste i Europa, men variationer förekommer mellan länder:

Land	Max antal kullar	Minsta ålder för parning	Viloperiod
Sverige	5 kullar	18 månader	12 mån efter 2 kullar/år
Norge	5 kullar	18 månader	12 månader mellan kullarna
Finland	5 kullar	18 månader	10 månader mellan kullarna
Tyskland	Ej lagstadgat	15 månader	8 månader mellan kullarna
Storbritannien	6 kullar	12 månader	12 månader mellan kullarna

Denna internationella jämförelse visar att de nordiska länderna generellt har striktare regelverk för hundavel än många andra europeiska länder.

Vilka är reglerna för viloperioder mellan valpkullar?

Viloperioder mellan valpkullar är avgörande för tikens fysiska återhämtning och psykiska välmående. De svenska reglerna kring vila mellan kullar är tydliga men varierar beroende på tikens ålder och tidigare avelserfarenhet.

Viloperioder efter olika antal kullar

För att säkerställa tikens hälsa har Jordbruksverket fastställt följande viloperioder:

• Efter första kullen: Minst en löpcykel (vanligtvis 6-8 månader) innan nästa parning
• Efter två kullar inom 12 månader: Minst 12 månaders vila innan nästa parning
• För tikar över 7 år: Längre viloperioder rekommenderas, minst 8-10 månader mellan kullarna

Dessa viloperioder är minimikrav, och många veterinärer rekommenderar längre vila för optimal återhämtning.

Veterinära rekommendationer

Baserat på aktuell veterinärmedicinsk forskning från 2024-2025 rekommenderas följande:

• Minst 8-10 månaders vila mellan kullar för optimal fysisk återhämtning
• För större raser kan längre viloperioder (12-18 månader) vara fördelaktigt
• Tikar som haft svåra förlossningar bör ges extra lång vila (minst 12 månader)
• Individuell bedömning av varje tik bör göras av veterinär före nästa parning

Dessa rekommendationer baseras på forskning som visar att tikens kropp behöver tillräcklig tid att återställa hormonbalans och muskulatur efter en dräktighet och valpning.

Tidslinje för optimal avelsplanering

För att säkerställa tikens hälsa rekommenderas följande tidslinje mellan kullar:

1. Vecka 1-8: Tiken tar hand om och diar valparna
2. Månad 2-3: Återhämtningsfas där tikens kropp återställs
3. Månad 4-6: Hormonell balansering och muskelåteruppbyggnad
4. Månad 7-10: Full återhämtning och förberedelse för eventuell ny dräktighet
5. Månad 10+: Tidigast lämplig tid för nästa parning (beroende på individuella faktorer)

Att följa denna tidslinje ger tiken bästa möjliga förutsättningar för ett långt och hälsosamt liv, även efter flera valpkullar.

Hur påverkar avel tikens hälsa och välmående?

Avel har betydande påverkan på tikens hälsa, både fysiskt och psykiskt. Att förstå dessa effekter är avgörande för att kunna fatta etiska beslut kring hundavel.

Fysiska effekter av upprepade valpkullar

Varje dräktighet och valpning är en påfrestning för tikens kropp. Forskning publicerad i ”Journal of Veterinary Medicine” 2024 visar följande fysiska effekter:

• Näringsbehov: Ökar med 30-60% under dräktighet och 200-300% under digivning
• Skelett och leder: Ökad belastning kan påverka rygg och höfter, särskilt hos större raser
• Reproduktiva organ: Risk för livmoderinflammation ökar med 8% för varje kull
• Juver: Risk för juvertumörer ökar med antalet kullar hos okastrerade tikar
• Ämnesomsättning: Kan förändras permanent efter flera kullar

För tikar över 7 år ökar dessa risker markant, vilket är anledningen till de striktare reglerna för äldre tikar.

Psykologiska aspekter av avel

Dräktighet och moderskap påverkar även tikens psykiska välmående:

• Hormonförändringar kan leda till tillfälliga beteendeförändringar
• Stress kan uppstå vid valpning och under perioden med valparna
• Separationsångest kan förekomma när valparna lämnar
• Vissa tikar kan uppvisa förändrat beteende mot andra hundar efter att ha fått valpar

Studier från Sveriges Lantbruksuniversitet 2024 indikerar att dessa psykologiska effekter varierar stort mellan individer, där vissa tikar trivs utmärkt med moderskap medan andra uppvisar stress.

Långsiktiga hälsoeffekter

De långsiktiga effekterna av avel beror på flera faktorer:

• Antal kullar: Risken för hälsoproblem ökar exponentiellt efter 3-4 kullar
• Ålder vid första kullen: Tikar som får valpar för tidigt (under 2 år) eller sent (över 6 år) löper högre risk för komplikationer
• Vilotid mellan kullar: Otillräcklig vila ökar risken för utmattning och näringsbrist
• Ras och storlek: Större raser påverkas ofta mer av upprepade dräktigheter

Veterinärexperter rekommenderar därför en individuell hälsoplan för varje avelstik, med regelbundna hälsokontroller före och efter varje dräktighet.

Vilka krav ställs på hundgårdar och avelsmiljö?

En lämplig avelsmiljö är avgörande för tikens hälsa och valparnas utveckling. Jordbruksverket har detaljerade krav på miljön där avel bedrivs, och dessa uppdaterades senast i mars 2025.

Utrymmeskrav och miljöstandard

Enligt Jordbruksverkets riktlinjer ska hundgårdar och avelsmiljöer uppfylla följande krav:

• Minimimått: För en medelstor tik med valpar krävs minst 10 kvm yta
• Temperatur: 18-22°C i valpningsboxen under de första 3 veckorna
• Ventilation: God luftcirkulation utan drag
• Ljus: Tillgång till dagsljus och lämplig belysning för observation
• Ljudnivå: Lugn miljö skyddad från höga eller plötsliga ljud

För professionella uppfödare med fler än 10 avelstikar ställs ytterligare krav på utrymme och faciliteter.

Valpningsutrymme och utrustning

För själva valpningen och de första veckorna efteråt krävs särskilda arrangemang:

• Valpningslåda: Minst 120×120 cm för medelstora raser, med avtagbara kanter
• Underlag: Mjukt, tvättbart och värmeisolerande material
• Värmekälla: Exempelvis värmelampa som ger valpar möjlighet att söka värme
• Avskildhet: Möjlighet för tiken att komma undan från valparna vid behov
• Hygien: Lättrengjorda ytor och möjlighet till daglig rengöring

Dessa krav syftar till att skapa optimala förutsättningar för både tikens välmående och valparnas utveckling under de kritiska första veckorna.

Tillsyn och dokumentation

Uppfödare måste enligt lag föra journal över sin avelsverksamhet:

• Dokumentation av parningsdatum och valpningsdatum
• Antal födda valpar och eventuella komplikationer
• Journalföring av veterinärbesök och vaccinationer
• Regelbunden viktkontroll av valparna
• Dokumentation av miljöförhållanden (temperatur, rengöring etc.)

Länsstyrelsen kan när som helst begära att få se denna dokumentation vid inspektion av avelsverksamheten.

Hur fungerar avelsrättigheter och fodervärdsavtal?

Avelsrättigheter och fodervärdsavtal är juridiska konstruktioner som reglerar rätten att avla på en hund. Dessa avtal är vanliga inom hundvärlden men omgärdas av strikta regler från Svenska Kennelklubben.

Avelsrättigheter vid försäljning

När en uppfödare säljer en tik men behåller avelsrätten gäller följande enligt SKK:s grundregler:

• Uppfödaren får ta maximalt 3 kullar på tiken
• Varje kull måste ha minst en valp som uppnår 5 veckors ålder
• Avelsrätten måste utnyttjas innan tiken fyller 5 år
• Köparen måste godkänna val av hanhund
• Alla kostnader för parning och valpning ska specificeras i avtalet

När det avtalade antalet kullar är uppnådda, eller när tiken fyllt 5 år, övergår den fulla äganderätten till köparen.

Fodervärdsavtal och dess begränsningar

Ett fodervärdsavtal innebär att uppfödaren placerar en hund hos en fodervärd utan kontant betalning, men behåller vissa rättigheter:

• För tikar: Rätt till högst 2 valpkullar
• För hanhundar: Rätt till högst 6 parningar
• Avtalet upphör automatiskt när hunden fyller 7 år
• Fodervärden står för hundens dagliga omsorg och kostnader
• Uppfödaren står för avelskostnader och hälsoundersökningar

SKK har sedan 2025 skärpt reglerna kring fodervärdsavtal för att stärka fodervärdens rättigheter och säkerställa att tikens välfärd prioriteras.

Juridiska aspekter och tvister

Avelsrättigheter och fodervärdsavtal kan ibland leda till tvister. För att minimera risken för konflikter bör följande beaktas:

• Använd alltid SKK:s standardavtal utan ändringar
• Diskutera och dokumentera alla detaljer kring kostnadsfördelning
• Klargör exakt vad som händer om tiken inte blir dräktig
• Specificera vilka hälsotester som ska genomföras och vem som betalar
• Vid oenighet, kontakta SKK:s juridiska avdelning för medling

Ett tydligt avtal som båda parter förstår fullt ut är den bästa försäkringen mot framtida problem.

Vad kostar det att föda upp en valpkull?

Att föda upp en valpkull innebär betydande ekonomiska investeringar. För nybörjare är det viktigt att ha en realistisk bild av kostnaderna innan man börjar med avel.

Initiala kostnader före valpning

Följande kostnader uppstår innan valparna ens är födda (priserna är från 2025):

• Hälsotester för tiken: 3 000-8 000 kr (beroende på ras och antal tester)
• Parningsavgift/språngavgift: 5 000-15 000 kr (rasberoende)
• Resor till hanhunden: 1 000-5 000 kr (vid längre avstånd)
• Dräktighetsundersökning: 1 200-2 500 kr
• Specialfoder under dräktighet: 1 500-3 000 kr

Utöver detta tillkommer investeringar i valpningsutrustning som valpningslåda, värmelampa och vågningsutrustning för cirka 2 000-5 000 kr.

Veterinärkostnader och förlossning

Veterinärkostnader är en betydande del av utgifterna:

• Veterinärkontroll före valpning: 800-1 500 kr
• Normal förlossning med veterinärövervakning: 3 000-5 000 kr
• Kejsarsnitt (vid komplikationer): 15 000-30 000 kr
• Valparnas första veterinärkontroll: 2 000-3 500 kr
• Vaccinationer av valpkullen: 3 000-6 000 kr

Det är klokt att budgetera för ett eventuellt kejsarsnitt även om du hoppas på en normal förlossning, då cirka 10-20% av alla valpningar kräver veterinärt ingrepp.

Registrering och marknadsföring

Slutligen tillkommer kostnader för att registrera och sälja valparna:

• SKK registrering: 250 kr per valp
• ID-märkning (chipning): 300-500 kr per valp
• Valpbesiktning: 400-600 kr per valp
• Marknadsföring: 1 000-5 000 kr (webbplats, annonser, etc.)
• Valpköparavtal och informationsmaterial: 500-1 000 kr

Totalt kan kostnaderna för en valpkull med 5 valpar utan komplikationer uppgå till 40 000-80 000 kr beroende på ras och omständigheter. Detta förklarar delvis de höga priserna på renrasiga valpar, som oftast ligger mellan 15 000-30 000 kr per valp.

Vanliga frågor om hundavel och valpkullar

Hur många kullar får en tik ha enligt Jordbruksverket?

En tik får ha maximalt 5 valpkullar under sin livstid enligt Jordbruksverkets senaste föreskrifter från 2025. Detta tak är satt för att skydda tikens hälsa och välbefinnande. Tiken måste också vara minst 18 månader vid första parningen och får inte paras efter 10 års ålder.

Hur lång vila behöver en tik mellan kullarna?

Efter två valpkullar inom en 12-månadersperiod måste tiken få minst 12 månaders vila innan nästa parning enligt svenska regler. För optimal hälsa rekommenderar veterinärer dock minst 6-8 månaders vila mellan varje kull, och för större raser kan 10-12 månaders vila vara fördelaktigt.

Vid vilken ålder kan en tik börja avlas på?

En tik måste vara minst 18 månader gammal vid första parningen enligt svenska regler. Många veterinärer och erfarna uppfödare rekommenderar dock att vänta till 2 års ålder för större raser så att tiken är fullt fysiskt utvecklad. För vissa raser med specifika hälsoproblem kan rasklubbar rekommendera ännu senare parning.

Hur påverkar upprepade kullar tikens hälsa?

Frekventa valpningar utan tillräcklig vila kan leda till fysisk utmattning, ökad risk för reproduktiva problem som livmoderinflammation, och påverkan på skelett och leder. Enligt forskning från 2024 ökar risken för hälsoproblem exponentiellt efter 3-4 kullar, särskilt om tiken inte får tillräcklig vilotid för återhämtning.

Vad kostar det att registrera en valpkull hos SKK?

Kostnaden för att registrera en valpkull hos Svenska Kennelklubben är 250 kr per valp (2025 års priser). Utöver detta tillkommer kostnader för ID-märkning (chipning) som är cirka 300-500 kr per valp och veterinärbesiktning före leverans som kostar 400-600 kr per valp.

Vilka raser har särskilda avelskrav?

Flera raser har särskilda avelskrav på grund av rasspecifika hälsoproblem. Exempelvis måste